Topbild meny


Kammarens protokoll


Riksdagens snabbprotokoll
Protokoll 1993/94:13
Fredagen den 22 oktober Protokoll
Kl. 12.00 -12.02

        1 § Anmälan om kompletteringsval till skattentskottet
       
        Talmannen meddelade att Vänsterpartiets förtroenderåd som suppleant i
skatteutskottet under Lars Bäckströms ledighet anmält hans ersättare
Barbro Glansen (v).
Talmannen förklarade vald till
       
        suppleant i skatteutskottet
Barbro Glansen (v)
       
        2 § Hänvisning av ärenden till utskott
       
        Föredrogs och hänvisades
Propositionerna
1993/94:60 till skatteutskottet
1993/94:67 till arbetsmarknadsutskottet
       
        Motionerna
1993/94:Jo1-Jo5 till jordbruksutskottet
1993/94:So7-So13 till socialutskottet
1993/94:Sf1 till socialförsäkringsutskottet
1993/94:Bo1-Bo4 till bostadsutskottet
1993/94:So14-So17 till socialutskottet
1993/94:Ju1 och Ju2 till justitieutskottet
1993/94: U1 till utrikesutskottet
1993/94:Ju3-Ju6 till justitieutskottet
       
        3 § Bordläggning
       
        Anmäldes och bordlades
Proposition
1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsar-
betslösa, m.m.
       
        Motionerna
med anledning av prop. 1993/94:24 Förslag till ändrade regler om kroppsvisi-
tation och kroppsbesiktning, m.m.
1993/94:Ju7 av Karl Gustaf Sjödin (nyd)
       
        med anledning av prop. 1993/94:29 Vissa ekonomiska regleringar år 1994
mellan staten och kommunsektorn
1993/94:Fi1 av Johan Lönnroth m.fl. (v)
       
        med anledning av prop. 1993/94:31 Rätt för enskild utbildningsanordnare att
besluta i fråga om förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga
1993/94:FöU3 av Jan Jennehag (v)
       
        Skatteutskottets betänkanden
1993/94:SkU1 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Estland
1993/94:SkU2 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Lettland
       
        Justitieutskottets betänkanden
1993/94:JuU2 Straffrättsliga frågor
1993/94:JuU3 Övergrepp på kvinnor och barn
       
        Lagutskottets betänkanden
1993/94:LU1 Vissa arrendefrågor
1993/94:LU2 Godtrosförvärv
1993/94:LU3 Inseminationslagstiftningen
       
        Utrikesutskottets betänkande
1993/94:UUS Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år
1992
       
        Socialutskottets betänkanden
1993/94:SoU1 Barn och ungdom
1993/94:SoU2 Vissa etiska frågor
1993/94:SoU3 Vissa tandvårdsfrågor
1993/94:SoU4 Ledningsansvaret och vissa behörighetsfrågor
1993/94:SoU5 Ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörig-
het i vissa fall, m.m.
1993/94:SoU6 Allmänna arvsfonden
       
        Näringsutskottets betänkanden
1993/94:NU1 Hälsorisker vid kraftledningar, m.m.
1993/94:NU3 Vissa näringsrättsliga frågor m.m.
1993/94:NU4 Vissa konkurrensrättsliga frågor
       
        Arbetsmarknadsutskottets betänkanden
1993/94:AU1 Jämställdhet
1993/94:AU2 Arbetsmiljö
1993/94:AU3 Arbetstid, semester och annan ledighet
       
        4 § Anmälan om interpeIlationer
       
        Anmäldes att följande interpellationer framställts
       
        den 21 oktober
       
        1993/94:35 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om barnens situation:
       
        I en nyligen publicerad rapport från Unicef, "The progress of nations",
jämförs 127 länder. "Sverige är ledande bland världens länder när det gäller
barns överlevnad och utbildning", likaså framhålls Sverige som det säkraste
landet för barn. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att Sverige genom ett
målmedvetet arbete med att bygga upp en barn- och familjepolitik och ett
familjestödssystem, som saknar motstycke i världen, lyckats förändra ett
land som för relativt kort tid sedan var såväl efterblivet som fattigt till att
bli
ett föredöme för världen i övrigt. I det arbetet har samtliga politiska partier
varit engagerade.
       
        Lågkonjunktur och omstruktureringar i samhället har under de senaste
åren inneburit stor arbetslöshet och neddragningar av service i form av bl.a.
barnomsorg. Barngrupperna per personal har blivit större. Fritidsverksam-
heten har skurits ner. I och med husläkarreformens införande är också barn-
hälsovårdens och mödrahälsovårdens framtid osäker.
       
        Många föräldrar känner i dag stor oro inför framtiden och upplever sig
också vara svikna av samhället. Många barn far illa av lågkonjunkturens
konsekvenser. Många barn och unga har blivit symtombärare av sina föräld-
rars, familjers, problem.
       
        Det har visat sig att den psykiska barn- och ungdomsvården fått en mar-
kant ökad efterfrågan av sina tjänster. Verksamheten har under det senaste
året ökat med mer än 30 % i Stockholm och 40 % i Göteborg. Samtidigt är
dessa verksamheter underkastade sparbeting på 20-30 %. Liknande tenden-
ser visar sig också i övriga landet.
       
        Trots många goda föresatser och fin statistik finns det många barn i Sverige
som far illa. De utnyttjas sexuellt av närstående vuxna, de lever i själslig och
kroppslig vanvård och de misshandlas dagligen, en del till döds. Olika for-
mer av barnmisshandel kan förekomma samtidigt.
       
        Trots den dolda brottsligheten ökade mellan åren 1987 och 1988 antalet
polisanmälda våldtäkter och grova våldtäkter mot barn under 15 år med
80 %. Offren var både flickor och pojkar. 90-95 % av förövarna var en per-
son som barnet kände väl.
       
        En grupp misshandlade barn som statistikerna inte räknar är de hemlösa
och övergivna barnen i storstäderna. Det är barn, 12-18 år, som oregelbun-
det eller inte alls har kontakt med sin familj eller vårdnadshavare. De deltar
sällan, eller endast i vissa fall, i skolans undervisning och har sällan något
arbete. De tillbringar huvuddelen av sin tid på gatan eller i tillfälliga
inkvar-
teringar.
       
        Ju grovmaskigare det sociala nätet blir desto svårare blir det att fånga upp
barn och unga som far illa.
       
        Under 1980-talet lyftes genom olika vetenskapliga undersökningar den
nygamla kunskapen åter upp i ljuset, nämligen att en gravid kvinnas alkohol-
konsumtion kan ge det väntade barnet skador. Olika undersökningar har
också visat att barn tillmissbrukande föräldrar har svårt att fungera i sociala
sammanhang. De har bl.a. på grund av koncentrationssvårigheter svårt att
tillgodogöra sig skolundervisning. Många blir också utslagna senare i livet.
Samverkansprojekt mellan mödra- och barnhälsovård och socialtjänst har
visat att det går att komma åt dessa problem.
       
        De flesta föräldrar har ambitionen att vara goda föräldrar och är det
också. Trots detta har många föräldrar genom brist på socialt nätverk behov
av utbyte av erfarenheter och kunskaper med andra föräldrar. Här fyller för-
äldrautbildningen och den öppna förskolan en stor funktion. Trots att med-
vetenheten om föräldrautbildningens betydelse är stor, minskar antalet för-
äldrar som deltar i utbildningen.
       
        Ett annat orostecken är att amningen på vissa håll där tidig hemgång vid
förlossning tillämpas har minskat.
       
        I vårt land finns många flyktingar från Bosnien-Hercegovina och andra
länder i det forna jugoslavien. Många av dessa flyktingar har haft ohyggliga
upplevelser. Vi vet inte hur många av dem som blivit utsatta för systematiska
våldtäkter. De behöver stöd och hjälp.
       
        Ett sätt att göra de på olika sätt misshandlade barnen synliga är att i stället
för att dra ner på barnhälsovården satsa mer på den verksamheten. Ungefär
99 % av alla barn i förskoleåldern undersöks där med jämna mellanrum.
       
        I tider av lågkonjunktur är det också viktigt att barnen får stöd och hjälp
i en väl fungerande barnomsorg.
       
        Ytterligare ett sätt att hjälpa barn så att de inte far illa är att satsa på
för-
äldrautbildning. Denna verksamhet måste få ökad status och erkännande
från samhällets sida.
       
        Barn tillhör en svag grupp i samhället. De har få eller inga möjligheter
att själva hävda sina intressen och att påverka sin situation. De är ofta helt
beroende av närstående vuxna. Barn har trots sin hjälplöshet samma inne-
boende värdighet och värde som övriga medlemmar i samhället och samma
okränkbara rättigheter.
       
        Sverige har genom att ställa sig bakom FN:s barnkonvention också accep-
terat att för barnen "sträva efter att till det yttersta av sina resurser söka
fÖr-
verkliga barnens rättigheter", § 4.
       
        I en debattartikel den 17 oktober undrar Bengt Erik Andersson, professor
vid Lärarhögskolan, vart Sverige är på väg. Han pekar på att de svenska bar-
nens förhållandevis goda situation snabbt kan ändras när man drar in på re-
surserna och minskar kvaliteten i verksamheten. Samma oro framkommer i
Socialstyrelsens rapport från i våras angående konsekvenserna för barnen av
nedskärningar i kommunerna.
       
        Jag vill med hänvisning till ovanstående fråga socialministern:
       
        Är socialministern beredd att verka för att nedskärningarna av det famil-
jestöd som bl.a. barnomsorg, mödra- och barnhälsovård, psykisk barn- och
ungdomsvård och fritidsverksamhet står för stoppas?
       
        Är socialministern beredd att verka för att föräldrautbildningen inom
mödra- och barnhälsovården får en renässans och ökad status?
       
        På vilket sätt ämnar regeringen i handling visa att Sverige är berett att
prioritera barnen, dvs. att med barnkonventionens ordalydelse "sträva efter
att till det yttersta av sina resurser söka förverkliga barnens rättigheter"?
       
        1993/94:36 av Kristina Svensson (s) till statsrådet Alf Svensson om bistånd
till familjeplanering i tredje världen:
       
        Över hela världen sker kanske 50 miljoner aborter varje år och nästan
hälften av dem är illegala. Omkring 200 000 kvinnor förlorar varje år livet
som resultat av illegala aborter. I Latinamerika anses komplikationer efter
illegal abort vara den största dödsorsaken för kvinnor mellan 15 och 39 år.
       
        Den totala omfattningen av dödsfall och sjukdommar i samband med
abort är okänd eftersom sjukhuspersonal inte rapporterar alla fall. Mödra-
dödligheten drar även med sig barnadödlighet på ett dramatiskt sätt. När
mamman dör halveras spädbarnens chanser att överleva. World Watch Insti-
tute skrev i sin miljö- och hälsorapport 1991 att enda effektiva sättet att sta-
digvarande få ner mödradödligheten i samband med aborter är en kombina-
tion av laglig tillgång till tidig och säker abort och billig tillgång till
preventiv-
medel samt utbredd social välfärd och sexualupplysning.
       
        Rapportens konstaterande äger alltjämt giltighet.
       
        När påven i oktober i år utfärdade en encyklika om moralfrågor slog han
där fast att familjeplanering är förbjuden. Påvens budskap innebär alltså
ingen lättnad i restriktionerna för tredje världens kvinnor. De som förbere-
der sig för FN-konferensen om utveckling och befolkningsfrågor i Kairo
1994 kan inte uppfatta detta som annat än en stridssignal.
       
        Vid förberedelsekonferensen i New York i juni var det däremot glädjande
att USA svängt i sin hållning och att Clintonadministrationen utlovade en
höjning på 100 miljoner dollar för bistånd till familjeplanering 1994 och bi-
drag till FN:s fond för Population Activities.
       
        Hur kommer biståndsministern att verka för att kvinnor i tredje världen
erbjuds familjeplanering och säkra aborter?
       
        Vilken är regeringens strategi inför Kairokonferensen?
       
        1993/94:37 av Rune Thoren (c) till kommunikationsministern om kollektiv-
trafiksatsningen i Göteborg:
       
        Staten och kommunerna i Göteborgsregionen träffade den 11 januari 1991
en principöverenskommelse om insatser för trafik och miljö i regionen. Syf-
tet med uppgörelsen är att stärka regionens utveckling, genom att förbättra
tillgängligheten till regioncentrum, samt förbättra säkerhet och miljö i hela
regionen. Detta sker genom en satsning på kollektivtrafiken genom att
stärka den regionala trafiken med pendeltågsutbyggnader, upprustning av
befintliga spårvagnssystem, modernisering av hela kollektivtrafiksystemet-
satsning på miljövänliga naturgasbussar, upprustning av bytesterminaler, in-
troduktion av ett avancerat trafikstyrningsprioriteringsbusskörfält och in-
fartsparkeringar.
       
        Vägtrafikens negativa effekter på säkerhet och miljö föreslås minskas ge-
nom att genomfartstrafiken leds bort från de centrala delarna av regionen
med förbifartsalternativ, förläggs i tunnlar eller åtgärdas med hjälp av
skyddsåtgärder. Genom detta minskar även de negativa barriäreffekterna.
       
        Ett mycket aktivt arbete pågår nu i Västsverige för att få i gång olika slag
av satsningar såväl inom kollektivtrafiken som inom vägtrafikens område.
Sålunda har berörda länsbolag enats om vissa satsningar för utbyggnad av
pendeltåg i Västsverige. För att detta skall kunna ske erfordras en investe-
ring i nya motorvagnståg. Medel härför förutsätts komma till genom den s.k.
Adelsohnsöverenskommelsen. Framställningar om detta har gjorts till rege-
ringen.
       
        Vägfrågorna har fortfarande inte kunnat bringas till någon lösning. Ett
flertal förslag har lagts på olika väg-, bro- och tunnelalternativ. Men starka
opinioner har uppstått när flera av förslagen har presenterats. Likaså fÖrelig-
ger en stark opinion emot bilavgifter. Innan slutlig klarhet lyckas nås i dessa
delar av överenskommelsen torde ytterligare en tid ha gått.
       
        Kollektivtrafiksatsningarna däremot ligger färdiga för att verkställas och
skulle därest de snabbt kom till stånd ge lättnader i vägtrafiken. Det är så-
lunda mot denna bakgrund viktigt att inga onödiga dröjsmål sker för igång-
sättning av dessa objekt.
       
        Med anledning av vad jag ovan redovisat vill jag ställa följande frågor till
kommunikationsministern:
       
        Är statsrådet beredd att omgående ge klartecken för utbetalning av stat-
liga bidrag för den del av västtågsprojektet som det inkommit framställ-
ningar om till {egeringen?
       
        Är statsrådet beredd att i övrigt medverka till att även andra delar av över-
enskommelsen som berör kollektivtrafiken kan få påbörjas och därmed
också erhålla statliga bidrag?
       
        Är statsrådet beredd att se över frågan om bilavgifter och i stället söka
andra former av finansiering? Regional bensinskatt? Någon ytterligare hÖj-
ning generellt av bensinskatten för en konstruktiv vägutbyggnad såväl i våra
storstadsområden som i övriga landet?
       
        1993/94:38 av Pierre Schori (s) till statsministern om yttrandefriheten och
Salman Rushdie:
       
        "Sveriges utrikespolitik är en klar röst för mänskliga rättigheter, frihet och
demokrati". Detta förklarade statsministern vid riksdagens öppnande den 5
oktober i år. En förutsättning för att demokrati och frihet skall råda är rätten
att fritt få framföra sina åsikter. Mot denna princip bryter många regimer i
världen. Därför måste varje svensk regering, som vill att dess deklarationer
om demokrati och frihet skall bli tagna på allvar, också föra en målmedveten
politik när det gäller att värna tanke- och yttrandefriheten. Salman Rushdie
framstår i dag som en viktig symbol för den enskilda människans kamp för
det fria ordet. Genom att utöva denna grundläggande universella rättighet
har såväl han själv som hans omgivning och litterära agenter som bekant ut-
satts för grovt psykiskt och fysiskt våld.
       
        Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern:
       
        Vilka åtgärder har regeringen vidtagit, eller avser den att vidta, för att
stödja Salman Rushdie? Vill statsministern redovisa hur regeringen vill
verka för att Sveriges röst i detta sammanhang blir en klar röst för mänskliga
rättigheter, frihet och demokrati?
       
        1993/94:39 av Margareta Viklund (kds) till kulturministern om flyktingbarns
situation i Sverige:
       
        På grund av minskad flyktingström och att avtalet mellan kornrnunen och
Invandrarverket löper ut och Invandrarverket inte finner någon anledning
att förlänga det läggs flyktingförläggningar ned i flera kornrnuner.
       
        De asylsökande flyttas till en annan kornrnun och en annan flyktingför-
läggning. Vid förfarandet av detta glöms ofta målet med svensk flyktingpoli-
tik bort.
       
        Flyktingpolitiken syftar till att ge människor som flyr från krig och förföl-
jelse en fristad i Sverige. Även under utredningstiden erbjuds de asylsÖ-
kande en trygghet. En viktig del i mottagandet är att erbjuda barnen att lära
sig svenska i en flyktingskola.
       
        Att bearbeta upplevelser efter ett krig tar tid. Barn som har sett vänner,
kamrater, släktingar och kanske föräldrar skjutas och lemlästas blir ofta tysta
och inbundria. De har fått en generell misstro till vuxna och lär sig att inte
lita till någon. Dessa barn känner inte sällan en stor stress. Det tar lång tid
att bryta den och i stället bygga upp en tilltro och en förhoppning.
       
        Uppbyggnaden sker i samband med att barnet får nya kamrater och ett
språk att uttrycka nya känslor och nya upplevelser på. Även om det tar tid
finns det flera exempel på barn som lyckats bearbeta sina upplevelser och
till och med börjat känna ett visst mått av tillförsikt inför framtiden.
       
        Att i detta läge tvingas flytta från en kornrnun till en annan, mista karnra-
ter och vuxna vänner för att kornrna till en helt ny omgivning och börja om
från början igen kan vara mycket påfrestande för ett barn. En uppfattning
om att dessa barn skulle vara mer tåliga än andra barn mot sådana föränd-
ringar har inte sällan spridits. Detta är fel. Tvärtom kan man hävda att beho-
vet av en oföränderlig och trygg miljö och fasta regelbundna möten med
samma personer är en förutsättning för att barn skall kunna bygga upp en
trygghet igen.
       
        Det finns trots detta exempel på flyktingbarn som under sin tid i Sverige
har flyttats mer än tre gånger till olika flyktingförläggningar. Förutom de
svåra upplevelserna i sitt hemland tvingas de således gång efter gång bryta
upp och börja om på nytt. Att skyffla runt barn på detta sätt är inte accepta-
belt.
       
        Barnkonventionen som Sverige antagit föreskriver klart att barns bästa
alltid skall vara vägledande i alla situationer där barn är inblandade. Detta
gäller inte minst flyktingbarn.
       
        Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga invandrarministern:
       
        1. På vilket sätt kommer invandrarministern att verka så att det tas speciell
hänyn till barnens bästa när beslut om nedläggning av flyktingförläggningar
och omplacering mellan flyktingförläggningar fattas?
       
        2. Avser invandrarministern verka för att barnkonventionen blir vägle-
dande i flyktingfrågor som rör barn i Sverige?
       
        1993/94:40 av Sigrid Bolkeus (s) tiII miljöministern om ersättning tiII cesium-
prover i fallvilt:
       
        Radioaktiva halter i viltet, bl.a. i Gävleborg, fortsätter att öka. SpecielIt
på hösten ligger värdena högt över gränsvärdet på 1 500 Bq/kg, med toppar
på 40 000 Bq/kg. Allt fler kommuner anser sig inte ha råd att gratis elIer tiII
subventionerade priser göra cesiumanalyser. Gävle kommun tar 145 kr per
provoch en tilIfällig lösning har åstadkommits, som dock innebär att det är
jägare själva som via sin viltskadefond och egenavgifter tvingas betala hela
kostnaden. Gävle kommun, som anser att staten är den rätta kostnadsbära-
ren, har skrivit tiII Miljö- och Naturresursdepartementet, men fått avslag-
       
        Eftersom det i avslaget tiII Gävle kommun ej finns någon motivering efter-
lyser jag denna samt undrar om regeringen är beredd att ompröva frågan om
ersättning för cesiumprover i falIvilt.
       
        1993/94:41 av Annika Åhnberg ( -) tiII arbetsmarknadsministern om yttran-
defrihet och anstälIningstrygghet:
       
        GälIer den grundlagsskyddade yttrandefriheten i Sverige för en kolIektiv-
anstälId löntagare? Frågan måste stälIas mot bakgrund av att en anstälId vid
Värö bruk avskedats på grund av "iIIojalitet" efter mer än 20 års anställning
vid företaget.
       
        "IIIojaliteten" bestod i att han haft kritiska synpunkter på företagets mil-
jöambitioner. Han har som representant för ett politiskt parti lämnat syn-
punkter inför en förhandling i Koncessionsnämnden rörande företagets för-
måga att minska miljöfarliga utsläpp utöver vad företaget självt uppgivit-
Det är inte några företagshemligheter som avslöjas. Det är kända fakta som
används.
       
        Det är djupt upprörande att ett företag i Sverige år 1993 kan behandla
människor så. Det visar på oacceptabla luckor i anstälIningstryggheten. I ett
demokratiskt samhälIe måste det vara varje människas rätt att delta i demo-
kratiska processer, att ha uppfattningar, även kritiska, om sin arbetsgivare.
       
        Det är djupt upprörande, också mot bakgrund av alIt vackert tal om alIas
vårt ansvar för miljön, att den människa som tar detta ansvar skaII bestraffas.
Solidariteten med kommande generationer och med naturen måste tillåtas
väga tyngre än solidariteten med ett företags kortsiktiga vinstintresse.
       
        Nu pågår ett regeringsarbete, ivrigt påhejat av näringslivsföreträdare, för
att försämra arbetsrätten och föra Sverige tilIbaka tiII ett primitivt klassam-
hälIe. Inför det förra valet talade de nuvarande regeringsföreträdarna
mycket om individens frihet, som skulIe stärkas. Det blir alltmer uppenbart
att de borgerliga partiernas frihet nu liksom förr bara gälIer vissa människor.
Det behövs en skärpning inte en försvagning av anstälIningsskyddet. Det
vore rimligt att ett företag vid en fälIande dom i Arbetsdomstolen tvingas
återanställa. Med nu gälIande lag kan företaget trots en fällande dom köpa
sig fritt.
       
        Är regeringen mot bakgrund av det inträffade beredd att stärka anställ-
ningsskyddet så att de som uttalar kritik mot sin arbetsgivare inte på grund
härav kan skiljas från sin anställning?
       
        5 § Anmälan om frågor
       
        Anmäldes att följande frågor framställts
       
        den 21 oktober
       
        1993/94:80 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om arbetslösa förstånds-
handikappade:
       
        Representanter för regeringen brukar ofta tala om att "det ska löna sig att
arbeta". Jag undrar om detta även gäller förståndshandikappade som arbe-
tar på dagcenter där lönen är 34:20 per dag och där man i Stockholms län
föreslagit att höja lunchpriset till 34:20.
       
        Jag tycker att de insatser som regeringen vidtar för att skapa arbeten för
denna grupp i det närmaste är obefintliga och efterlyser riktiga arbeten och
en riktig lön. Att ha ett jobb är det som stärker människor och ökar deras
självkänsla.
       
        Min fråga till socialministern blir därför:
       
        Vad tänker regeringen göra för att det även för handikappade skalllöna
sig att arbeta?
       
        1993/94:81 av Gunhild Bolander (c) till miljöministern om bärgning av stran-
dade fartyg med farligt gods:
       
        Ett ryskt fartyg på väg från Ryssland till England har nyligen gått på grund
vid Salvorev norr om Fårö. Lasten på 1 700 ton konstgödselläcker nu ut i
Östersjöns marina miljö, som sedan tidigare är hårt belastad.
       
        Experter från bl.a. Sjöfartsverket och Kustbevakningen har vid ett möte
på länsstyrelsen i Visby gjort bedömningen att det är tekniskt omöjligt att
vare sig bärga fartyget eller tömma det på lasten. En av orsakerna är att
konstgödsel ej är klassificerat som farligt gods. Det konstaterades att lag-
stiftningen inte är tillräcklig för att åtgärda vraket. Sådan lagstiftning finns
exempelvis i Holland men inte i de skandinaviska länderna.
       
        Med tanke på de mycket allvarliga följderna för Östersjön vill jag fråga
statsrådet om regeringen är beredd att medverka till en översyn av klassifice-
ringen av farligt gods eller en ändrad lagstiftning som gör det möjligt att
bärga fartygsvrak som övergivits av sin ägare.
       
        1993/94:82 av Ulf Björklund (kds) till miljöministern om skogsawerkningen
på Njakafjället:
       
        Njakafjället har av den internationella organisationen Taiga Rescue Net-
work identifierats som ett av de värdefullaste återstående urskogsområdena.
Området är unikt i både ett internationellt och nationellt perspektiv. Delar
av denna unika urskog kalhuggs nu. Landets samtliga miljö- och naturvårds-
organisationer kritiserar nu skarpt denna avvverkning.
       
        Även skogsnäringen själv är .tveksam till avverkningen eftersom den ska-
dar förtroendet för svensk skogsnärings miljöengagemang.
       
        Det som nu händer vid Njakafjället går stick i stäv med de mål om den
biologiska mångfaldens bevarande som riksdagen fastslagit. Detta är mycket
olyckligt. Åtgärder för att få stopp på avverkningarna är därför mycket ange-
lägna.
       
        Vad ämnar ministern vidta för åtgärder för att lösa denna akuta konflikt?
       
        1993/94:83 av Kenneth Lantz (kds) till kommunikationsministern om statligt
stöd till enskilda vägar:
       
        I detta "infrastrukturens tidevarv" har det framkommit många goda för-
slag och insatser att förbättra vägar och övrig infrastruktur. Dock finns det,
som alltid, saker och ting som ger frågetecken och skapar stor oro.
       
        Lagen om enskilda vägar från 1939 är under utredning, vilket säkert kan
vara nödvändigt. Denna lag talar om möjligheten för boende i glesbygd att
få hjälp från staten med att bygga enskilda vägar fram till deras bostäder.
       
        Det har framkommit förslag från Vellinge kommun i Skåne om att en bo-
stadsrättsfÖrening skall bilda en vägförening med syfte att ta över ansvaret
för vägar, parker och gångstigar. Från kommunens sida skulle man göra be-
tydande besparingar, men frågan är om det är avsikten med nämnda lag.
       
        Det är synnerligen viktigt att översynen av lagen påskyndas eftersom miss-
bruk kan drabba kommunens medborgare. Det bör klart framgå om nämnda
lag är avsedd för område för stadsplan eller inte. Staten har för avsikt att
stödja vägföreningar med bygg- och anläggningskostnader. Kommunernas
intressen och ansvar måste regleras i denna lag.
       
        Ämnar ministern vidtaga åtgärder som kan klargöra det oklara fÖrhållan-
det såväl för kommunens företrädare som för nämnda bostadsrättsförening?
       
        1993/94:84 av Barbro Westerholm (fp) till statsrådet Bo Könberg om medi-
cintekniska produkter:
       
        Lagen om medicintekniska produkter m.m. som trädde i kraft den 1 juli
1993 syftar till att garantera att säkra produkter används i diagnostik och be-
handling av patienterna. Men det är inte bara produktsäkerheten som är vik-
tig. Också personalens kompetens att använda den måste säkerställas-
       
        Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:
       
        Finns tillräckliga resurser för bedömning av produkternas säkerhet och
övervakning av deras användning?
       
        den 22 oktober
       
        1993/94:85 av Sigge Godin (fp) till miljöministern om Njakafjäll:
Det värdefulla skogsområdet vid Njakafjäll i Vilhelmina kommun är på
väg att skövlas.
       
        Kampen mellan naturvårds- och skogsbruksintressen resulterade i ett av-
verkningstillstånd för 200 hektar skog i närheten av fjället. Trots att stora
naturvärden dokumenterats vägde andra intressen tyngre.
       
        Detta sker samtidigt som regeringen presenterar sin proposition om den
biologiska mångfalden. Dessutom har regeringen i den tidigare propositio-
nen om ny skogspolitik givit miljömålen samma tyngd som produktionsmå-
len.
       
        Med anledning av det som ovan anförts vill jag ställa följande fråga till
miljöministern:
       
        Avser miljöministern att vidta åtgärder för att rädda skogsområdet vid
Njakafjäll och därmed värna den biologiska mångfalden i enlighet med sin
egen proposition ?
       
        1993/94:86 av Lars Leijonborg (fp) till utrikesministern om diplomatisk re-
presentation i Sarajevo:
       
        Sverige har inte, trots att vi erkänt Bosnien som stat, upprättat diploma-
tisk representation i landet.
       
        Det är anmärkningsvärt eftersom Bosnien har en ambassad i Stockholm.
Den fungerar som en viktig förbindelselänk mellan det isolerade, krigshär-
jade landet, och omvärlden.
       
        Elva länder har i dag någon form av diplomatisk representation i Sarajevo.
Även om säkerhetsläget gör att personalen tidvis lämnar landet har det ett
politiskt och psykologiskt värde att representation upprättas.
       
        Med anledning av det som ovan anförts vill jag ställa följande fråga till
utrikesministern:
       
        Avser utrikesministern att verka för att Sverige omedelbart upprättar di-
plomatisk representation i Sarajevo?
       
        1993/94:87 av Sigrid Bolkéus (s) till kommunikationsministern om Ostkust-
banan:
       
        En viktig infrastruktursatsning kommmer inte i gång i Gävleborgs län på
grund av överklaganden. Meningarna är tyvärr delade när det gäller alterna-
tiv öst eller alternativ väst för sträckan Söderhamn-Enånger på Ostkustba-
nan. Frågan ligger nu hos regeringen för avgörande.
       
        Min fråga till kommunikationsministern är:
       
        När kan ett beslut angående Ostkustbanans nya sträckning Söderhamn-
Enånger beräknas komma?
       
        1993/94:88 av Lennart Fremling (fp) till kommunikationsministern om SJ:s
taxor:
       
        I samband med prissänkningen på tågresor i somras framkom att SJ grovt
hade felbedömt priskänsligheten i efterfrågan. Trafikforskare beräknar att
en samhällsekonomisk förlust på en halv miljard kronor per år görs med SJ :s
högprislinje. Företagsekonomiskt gör det dock ingen större skillnad för SJ.
       
        Jag vill därför fråga kommunikationsministern vad regeringen avser att
göra för att skapa samhällsekonomisk effektivitet i trafiken.
       
        1993/94:89 av KarI-Erik Persson (v) till utrikesministern om utlämnande av
svensk medborgare till tredje land:
       
        Den svenske medborgaren Ömer Altay Yigit, bosatt i Örebro, sitter sedan
den 2 oktober anhållen i Lübeck i Tyskland anklagad för mord begånget för
17 år sedan. Gripandet skedde då Yigit var efterlyst Via Interpol.
       
        Yigit som är journalist var Vid gripandet på väg till en konferens för utri-
keskorrespondenter i Frankfurt. Han själv tror att orsaken till gripandet
hänger samman med hans journalistiska verksamhet vid en turkisk regimkri-
tisk dagstidning.
       
        Turkiska myndigheter begär nu Yigit utlämnad. Utlämnas han väntar en
mycket hård dom, kanske dödsstraff. Det svenska utrikesdepartementet har
meddelat att saken ligger helt i lYsklands händer. UD kan enligt vad de
själva säger inte stoppa en eventuell utvisning.
       
        Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern:
       
        Existerar verkligen avtal som, utan att svenska myndigheter kan ingripa,
möjliggör för tyska myndigheter att utvisa en svensk medborgare till ett
tredje land där den svenska medborgaren riskerar dödsstraff?
       
        1993/94:90 av Bertil Måbrink (v) till utrikesministern om dödsdomen mot
Salman Rushdie:
       
        Attentatet mot Salman Rushdies norske förläggare William Nygaard är
ännu ouppklarat. Allt tyder dock på att mordförsöket hänger samman med
den dödsdom mot Rushdie som utfärdades av den iranska regimen för snart
fem år sedan. Jakten på Rushdie ligger bakom åtminstone fem tidigare
våldsdåd utförda i Västeuropa, Turkiet och Japan.
       
        Dödsdomen och våldsdåden mot personer som på något sätt har samröre
med Rushdie har väckt protester världen runt. Nyligen riktade det norska
utrikesdepartementet en skarp protest till den iranska ambassaden i Oslo.
Attentatet i Norge har också lett till krav från svenska författare och andra
kulturpersoner på att Sverige avbryter alla former av förbindelser med Iran.
Genom att inte upphäva dödsdomen bryter den iranska regimen mot allt vad
mänskliga rättigheter och yttrandefrihet innebär. Dessutom underblåser den
de mest vidriga våldsdåd mot människor som försvarar yttrandefriheten ge-
nom sitt stöd till Rushdie. Med en sådan regim bör Sverige inte upprätthålla
normala förbindelser.
       
        Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern:
       
        Avser den svenska regeringen att ta några initiativ till någon form av boj-
kott mot Iran med anledning av dödsdomen mot Rushdie och de följder
denna fått?
       
        1993/94:91 av Ulla Pettersson (s) till miljöministern om utsläpp av miljöfar-
liga ämnen från fartyg m.m.:
       
        Sedan ett par veckor ligger det tyska lastfartyget Frank Michael på grund
vid Salvorev mellan Gotska Sandön och Fårö. Fartyget hade vid grundstöt-
ningen last av 1 703 ton gödningsmedel innehållande bl.a. kväve och fosfor.
För läckage från fartyg gäller inga begränsningar av tillåtna mängder fosfor.
De regler som gäller utsläpp från exempelvis reningsverk möjliggör gräns-
värden som är bråkdelar av vad som nu läcker ut i Östersjön. Jag vill därför
ställa följande fråga till miljöministern:
       
        Är regeringen beredd att lägga förslag om att minst samma begränsningar
skall kunna fastställas för utsläpp av fosfor från fartyg eller vrak som från
exempelvis reningsverk?
       
        1993/94:92 av Ulla Pettersson (s) till miljöministern om ansvaret för stran-
dade fartyg m.m.:
       
        Det tyska lastfartyget Frank Michaels grundstötning vid Salvorev mellan
Gotska Sandön och Fårö har givit ny aktualitet åt den gamla frågan om an-
svaret för strandade skepp vid våra kuster.
       
        Jag vill därför fråga miljöministern:
       
        Avser regeringen att se över lagstiftningen om ansvaret för strandade far-
tyg och deras last?
       
        1993/94:93 av Arne Jansson (nyd) till arbetsmarknadsministern om rätt till
arbetslöshetsersättning vid heltidsanställning:
       
        I nyheterna i TV den 13 oktober 1993 informerades det om ett fåmansbo-
lag som inte hade råd att anställa en elektriker på heltid. Facket slog då till
och uppmanade företagaren att heltidsanställa vederbörande. Elektrikern
var jättenöjd med sitt halvtidsarbete men uppmanades av elektrikerfacket
att säga upp sig -börja stämpla -och hålla tyst, eller de skulle se till att han
blev utan a-kassa samtidigt som de skulle "göra det svårt" för företagaren.
       
        Min fråga är:
       
        Vad avser regeringen/arbetsmarknadsministern att vidta för åtgärder för
att förhindra händelser av denna art?
       
        1993/94:94 av Stefan Attefall (kds) till socialministern om ersättningsni-
våerna vid långtidssjukdom och föräldraledighet:
       
        Våra socialförsäkringar har diskuterats intensivt under den senaste tiden.
De allra flesta har varit överens om att systemen måste förändras för att först
och främt kunna finansieras, men också för att uppnå en rimlig likformighet
mellan de olika försäkringarna.
       
        Riksdagen har också beslutat om flera förändringar i denna riktning. Er-
sättningsnivåerna har justerats till i princip 80 % kompensationsnivå i såväl
sj ukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen .
       
        När det gäller ersättningen för långtidssjuka och föräldraförsäkringen görs
dock avsteg från denna likformighet. Enligt mitt synsätt kan man ifrågasätta
det rimliga i att krisuppgörelsen med Socialdemokraterna innebar att ersätt-
ningsnivån vid en ofrivillig långtidssjukskrivning understiger ersättningsni-
vån vid föräldraledighet med 20 procentenheter.
       
        Är socialministern beredd att verka för att ersättningsnivån för långtids-
sjuka justeras från 70% till 80% och att ersättningen vid föräldraledighet
justeras från 90% till 80 %?
       
        1993/94:95 av Stefan Attefall (kds) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om benäm-
ning på EG efter Maastricht:
       
        I Sverige förkortas Europeiska gemenskaperna med EG. Inför Maast-
richtfördragets ikraftträdande har allt fler i den svenska debatten börjat för-
korta EG efter Maastricht med EU, Europeiska unionen. Detta med anled-
ning av att uttrycket europeisk union används i fördraget.
       
        Normalt översätts aldrig det engelska uttrycket union med union på
svenska. Det svenska uttrycket förbund är mer representativt. Detta ser vi
i internationella fackliga, politiska och idrottsliga sammanhang. Ordet union
på svenska ger också felaktiga associationer, eftersom vi reserverar det ut-
trycket till organisationer/stater som är mycket tätt sammanbundna.
       
        Min fråga till statsrådet är därför vilket officiellt namn Sverige kommer
att ha på EG efter Maastrichtfördragets ikraftträdande.
       
        6 § Kammaren åtskildes kl. 12.02.
       
        Förhandlingarna leddes av talmannen.
       
        Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
       
        /Barbro Nordström
       


Sveriges riksdag
100 12 Stockholm
Telefon: 08-786 40 00 (växel)
Frågor om riksdagen
Telefon: 020-349 000
E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se